Ett om da´n . . . eller var det ett varannan månad?

Hejsan på er alla! Det var ett tag sedan sist. Tittade just in på den egna bloggen och blev nästan rädd när jag konstaterade, att det var nästan två månader sedan jag skrev ett inlägg senast! Imorgon är det den 17 februari och jag kan ju bara inte låta det gå hela två månader mellan inläggen! Rubriken då? Jo, den kommer sig av att jag vill minnas, att det finns/fanns ett vitaminpiller som heter/hette ”En om dagen”. Det vet man ju hur det går om man tar ett ”en-om-dagen-piller” mer sällan, låt oss säga en gång varannan månad- det blir inte bra . . .

Vill inledningsvis tacka så oerhört mycket för era kommentarer och små försynta undringar i stil med ”Hur är det?”, ”Är allt bra?”. Kommentarerna värmer väldans mycket även om jag dessvärre varit dålig på att ge respons. Det faktum att vi väntar en liten bebbe har väl spelat en viss roll när det gäller mitt fokus.

Nåväl, ett par av er har undrat vad Ann fick i julklapp. Det var en femarmad ljusstake från House Doctor (på deras hemsida finner du en häftig elektronisk produktkatalog med innehållsförteckning). Jag bjuder på en bild från Nordhjem i väntan på att Ann skall visa hur ljusstaken tar sig ut hemma hos oss. Det lustiga i sammanhanget var, att Ann i sin tur köpt ett klädstativ åt mig hos just Betty´s. Nicklas och Betty hade fullt sjå med att hålla respektive julklapp hemlig för oss 😉

Bild lånad från www.nordhjem.dk (bild på trearmad ljusstake)

Klädstativet tillverkas av Jeanne d´Arc Living och passar mig alldeles utmärkt eftersom jag har en tendens, att placera kläder jag vill använda en gång till innan tvätt, lite här och där. Absolut inte på golvet men väl på en krok i badrummet, på en stol i köket eller på en krok i sovrummet. Såpass många olika ställen samtidigt att Ann periodvis rynkar irriterat på ögonbrynen över, att jag ”sprider ut mig över hela huset” som hon så vackert uttrycker det. Visst löste hon det här bekymret på ett charmigt, kvinnligt sätt?

Bilden från Jeanne d´Arc Living föreställer förvisso en pryl som kan klassificeras som ”Chabby chic” men bilden som sådan får snarare klassas som ”Shabby shit” om uttrycket ursäktas 😉 Återigen får jag hänvisa till att Ann någon gång kommer att förevisa objektet ifråga i sitt rätta element.

Bild lånad från www.jeannedarcliving.dk

Ja, det var väl mitt lilla livstecken så där i all anspråkslöshet. På frågan ”Är allt bra?” kan jag kortfattat säga: ”Jadå, allt är tipptopp och harmonin här hemma värmer oss lika behagligt som järnspisen i köket! Ann är höggravid och snart får Elliot ett litet syskon.”

Jo förresten, Alla Hjärtans Dag skulle vi egentligen firat tillsammans med det par, som vi gifte oss tillsammans med just den 14 februari för några år sedan. Under förmiddagen den 14:e märkte vi att Elliot började bli lite hängig. Det hjälpte inte ens att fresta med en stunds spännande eldning i trädgården tillsammans med Pappa – febern var ett faktum. Eftersom våra vänner har en relativt nyfödd baby hemma, ansåg vi att det var säkrast att stanna hemma för att inte smitta den lille. Jag anar att vi inte är de enda föräldrarna med sådan perfekt timing när det gäller festligheter och sjukdom. I vilket fall som helst hade familjen en mysig dag hemma och Pappa fick elda både inomhus och utomhus 😉

Ha det så bra, vi hörs framöver någon gång efter nedkomsten.

Peter

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

12 tankar om “Ett om da´n . . . eller var det ett varannan månad?”